Текст песни Moesta E Terrabundna

O ?lskade s?g, om ditt hj?rta ej stundom har flytt
L?ngt bort fr?n det mulnande hav och den orena stad?
Till hav som ?r klarare bl?tt och s? jungfruligt nytt
Att dess skum ?r ett ljusets och renhetens bl?ndande bad ?
Dit, ?lskade s?g, om ditt hj?rta ej stundom har flytt?

Blott havet det vida kan l?ka de kvalfyllda br?st.
Vems ande har l?tit dess rosslande v?gs?nger bli ?
T?tt f?ljda av vindarnas milda, harpklingande r?st ?
?t hj?rtat en s?llsam och b?vande vaggmelodi?
Blott havet det vida kan l?ka det kvalfyllda br?st

O b?r mig, min springare, f?r mig I fj?rran, fregatt!
L?ngt, l?ngt; h?r ?r stoftet av str?mmande t?rarna v?tt!
O s?g, ?r det sant att mitt hj?rta har ropat I natt:
Bort, bort ifr?n gr?melse, synder och sm?rta och brott?
O b?r mig, min springare, f?r mig I fj?rran fregatt!
Sofia Essaidi - Moesta E Terrabundna - http://ru.motolyrics.com/sofia-essaidi/moesta-e-terrabundna-lyrics.html
O rosornas paradisland, huru fj?rran du ?r,
D?r himmelens ljus ?r som gl?djens och k?rlekens sken,
D?r den som blir ?lskad och dyrkad ?r v?rd h?llas k?r
Och v?llusten sj?lv, fast?n het, bliver helgad och ren ?
O, rosornas paradisland, huru fj?rran du ?r!

Den barnsliga k?rlekens eviga gr?nskande ?,
Med visor och kyssar och hj?rtans f?rborgade rus
D?r fiolernas ekon bland skuggande kullarna d?
Vid vinkrus I aftonens rosdoft och svalnande sus ?
Den barnsliga k?rlekens eviga gr?nskande ?,

All oskuldens Eden av fr?jd och f?rstulna behag,
Mer fj?rran ?n Kina och Indien? S?g, huru l?ng
?r v?gen till dig ? kan du ropas tillbaka I dag
Eller kallas till liv av den klaraste, fl?jtrena s?ng,
All oskuldens Eden av fr?jd och f?rstulna behag