Текст песни Människan - Det Stora Misslyckandet

Som en bricka I'mänskligheten vilken jag önskar död

Blir mina visioner allt klarare och kraftigare

För varje år som försvinner

För att aldrig återvända

Jag skär mitt kött I stirrande besatthet

På ett sätt vill jag dö, men jag lever vidare för att

Det giftet jag bär på skall kunna utnyttjas till fullo

Här på jorden

För mänskligheten är ett misslyckande

Ett misslyckande utan dess like

En skapelse förtjänt av undergång

Ett sjunkande fartyg på en öppen stormande ocean

Leenden, patetiska leenden

Ögon, godhetens ögon

Röster, glada röster
Dimhymn - Människan - Det Stora Misslyckandet - http://ru.motolyrics.com/dimhymn/manniskan-det-stora-misslyckandet-lyrics.html
Död åt mänskligheten

Ingen kommer någonsin att förstå sig på

Det enorma hat som finns karvat I min själ

Ingen kommer någonsin att förstå

Måhända är ett lik eller flera en lösning

För var dag är som den innan

Var dag föds fler som blir en del

Av denna enorma massan av idioter

Som varken vet ut eller in: människor

Jag kan knappt andas

Hatet sticker I mig likt tusen nålar

Tankarna kan ej beskrivas I ord

Föraktet kan ej I sin helhet fästas på papper

Men jag finner trösten I att jordens och mänsklighetens dagar snart är räknade

Han, den Onde, visar det på alla möjliga sätt